Igår var det en jobbig dag för oss alla, när min bästa vän Nicole blev inlagd på Karolinska sjukhuset, pgd av sin sjukdom som har försämras. När man ser när dom sticker henne för att få mer provet, där hon får igenomgå en mindre operation för att dom ska slippa sticka henne hela tiden så har dom satt en ven kateter vid nyckelbenet.

 

Hon började sin cellbehandling igårkväll och det var det jobbigaste när hon ringde och grät för hon visste inte vart hon skulle ta vägen, där hon skriker att livet är så jävla orättvist, varför just hon? Och klumpen i magen kom tillbaka igen och jag ville dra bara härifrån.

 

 

Jag vet att hon är stark inombords och jag kommer vara hos henne varje dag, hon är det viktigaste just nu.

Jag älskar dig så himla mycket min bästa vän. Vänskap av 18 år.

 

Vi ska klara det här tillsammans!